Stora skillnader mellan diagnoser och regioner vad gäller väntetider inom cancervården

2022-07-06

År 2015 infördes Nationella standardiserade vårdförlopp för cancer i syfte att korta väntetiderna inom cancervården, samt för att ge en likvärdig cancervård från norr till söder. Trots att det nu gått sju år sedan införandet har väntetiderna enbart marginellt förbättrats.

Ifjol fick färre än hälften av patienterna som berörs av i vårdförloppen vård inom utsatt tid. Detta trots att målet med de standardiserade vårdförloppen är att 80% av berörda patienter ska få vård inom ramen för de uppsatta målen för ledtider. Siffror från Regionala cancercentrum visar att ingen region uppnådde detta mål under 2021. Istället låg rikssnittet på enbart 47%, detta rapporterar Cancerfonden i ett pressmeddelande.

Ulrika Årehed Kågström är generalsekreterare på Cancerfonden. Hon betonar att så länge vi är så långt ifrån målen, så bidrar inte vårdförloppen i den utsträckning de skulle kunna göra.

- Vårdförloppen ska göra vården mer jämlik och ge så bra resultat som möjligt. Men det handlar också om att minska det personliga lidande som ovissheten innan ett besked kan betyda. Varje vårdförlopp som inte efterlevs kan innebära en stor psykologisk påfrestning för den enskilda patienten. Politiken har beslutat om mål för väntetider av en anledning. Då har man också ansvar att se till att vården har möjlighet att leva upp till det, berättar Ulrika Årehed Kågström.

Resultaten skiljer även sig kraftigt diagnoserna emellan och en av de mest eftersatta diagnoserna är urinblåsecancer. Inom denna patientgrupp fick enbart 14% vård inom utsatt tid under förra året. Jämfört med akut lymfatisk leukemi, där samma siffra för samma period ligger på 92%, kan det konstateras att skillnaderna är enorma.

Läs hela pressmeddelandet från Cancerfonden här.